Direktlänk till inlägg 14 januari 2013
... tillslut många minnen kvar!
Mamma hade sparat mina pärmar med bokmärken jag samlat på som liten.
På första sidan i den första pärmen satt ett bokmärke som jag fick av min bästa vän innan hon gick bort bara 10 år gammal. På baksidan hade hon skrivit mitt namn inuti ett hjärta.
Det har gått 20 år sen hon försvann men det gör fortfarande ofta så ont att jag måste gråta.
Så kommer det nog alltid att vara. Du finns ju fortfarande kvar i mig!
När Alfred föddes önskade jag att jag kunnat ringa dig och skrika ut min lycka och i sommar när jag ska gifta mig önskar jag att du hade kunnat stå där framme och glädjas med oss.
Det tog mig 10 år innan jag kunde åka till din grav och nu har ytterligare 10 år passerat. Det gjorde såå ont att se din grav att jag inte kunnat hälsa på igen men jag lovar att jag tar med mig Alfred nästa gång och att nästa gång ska bli snart.
Du fattas mig!
- Du vet att handspriten är för utvärtes bruk va? "Vaktis" på jobbet som arbetar i rummet intill där jag sitter och pratar tok med några riktiga pantertanter ...
En kväll när jag skulle sätta på mig pyjamasen utbrister Alfred - Mamma, du har spenar precist som kossan du! Är du en ko mamma? ...
Ibland får man va med om såna samtal som ger en lyckorus och gör hela ens dag. Idag var en sån dag. - Har du några barn? - Ja, jag har en liten pojke på snart 3 år. - Jaha...har du några barnbarn också? ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 | 6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 |
30 |
31 |
||||||
|