Alfred är sjuk för den hundraelftegångeniordningen!

40 graders feber, heldäckad och mitt mammahjärta blöder!  Själv mår jag inge vidare heller.

Kräksjuk mest hela dygnen. *jäklamediciner* Ska in på sjukan på fredag och jag hoppas att doktorn har någon bättre lösning i skjortärmen.

Med risk för att låta negativ (och det sista som behövs i samhället för tillfället är en till) men ändå, vart fasiken tog jag vägen? Från att ha varit hyperaktiv dygnet runt i 30 år har jag nu istället förvandlats till John Blund och skulle vilja ligga till sängs hela dagarna. Uppriktigt sagt så orkar jag inte mer än jag absolut måste just nu.

Blev så glad idag när jag fick veta att jag fått VG även på min andra inlämningsuppgift men hela tiden frågar en inre röst -" är du verkligen i rätt sits för att plugga nu?"  Med ett eget företag, småbarn och en kropp som bara krånglar är ju svaret nej. Tiden som jag förut kunde hoppa in och jobba extra och på det viset få ut mer än barnbidraget i slutet av månaden måste jag nu lägga på att plugga och utan slantar blir allt mycket tråkigare och svårare i vardagen och därför har jag nu nästan bestämt mig för att hoppa av.

Undersköterska är verkligen något som intresserar mig för jag älskar att arbeta och ta hand om människor och ett jobb där jag skulle få skoja friskt med tanter och gubbar varje dag skulle vara så otroligt givande men jag måste se till mitt och min familjs välbefinnande och finns inte tiden så måste jag acceptera det.

Jag har alltid varit rastlös och längtat bort. Vill se hela världen och träffa alla dess invånare innan jag dör typ.

Skulle så gärna vilja pröva på att bo utomlands. Freddan säger samma sak så kanske gör vi slag i saken och styr upp ett äventyr ;-)

På fredag ska jag pröva nya brudklänningar oxå! :-) Sofie ska följa med mig in och det är jag så tacksam för.