Vilken kompetens denna kommun besitter. Vi har samma skolböcker nu som för 25 år sedan, inte en enda gräns i kartboken stämmer och skulle någon/några elever behöva extra stöd i sin undervisning kan vi bara beklaga, resurspedagogerna har vi slopat ur budgeten. Att fler och fler börjar må sämre kan vi inte ta något ansvar för

- Save yourself är det som gäller! De få arbetsmöjligheterna som finns lägger vi nu ner och att vi faktiskt har en gymnasieskola i Hede ska vi inte prata högt om för då skulle ju någon kunna söka in och då finns ju risken att någon av eleverna skulle kunna trivas och faktiskt bosätta sig i "Härliga Härjedalen" och försämra strävan om att byarna ska dö ut. Råkar du ut för en olycka eller om ditt hus står i brand håller vi nu på att lägga ner räddningstjänsten så lycka till med det. Sa jag förresten att vi är superduktiga och sparar massa pengar till ingen nytta?????
Ps) Om vi inte svarar i telefonen kan det bero på att vi har full upp ..med att klappa oss själva på axeln!)

Såhär såg den ut innan

Klockan är över 01:30 och jag kan inte sova. *suck*

Många tankar om den nya lokalen som snurrar i mitt huvud nu, och så får jag inte missa att beställa allt till den nya menyn i morgon när dom ringer från Svensk cater.

Renoveringen går i alla fall framåt och lokalen börjar ta form på riktigt. Den kommer rent ut sagt att bli skit fin och folk i byn är nästan mer än lovligt nyfikna nu! :-)

I går fick vi många hyllplan på plats och hann även med att packa upp en massa nyheter.

Insåg när vi hade packat upp att jag inte kommer få plats med alla grejor. Väntar på 5 ggr så mycket nyheter till + att allt jag redan har i den befintliga butiken ska få plats = omöjligt! Har hittat några nya återförsäljare vilket alltid är lika kul och så ska vi börja sälja nygräddat frukostbröd varje lördag framöver.

Några nya märken är Gastronomi leverantören & Koziol.

Tänkte även börja sälja garn och idag kom en hel låda fylld med prover från det norska märket Viking. Eftersom jag tyvärr inte lärt mig att sticka själv än så fixade jag snabbt ihop en expert jury bestående av mamma,syster och M.

Det klämdes och kändes, bläddrades i kataloger och bestämdes färger.

Väntar in katalog från ytterligare en leverantör så jag ska jämföra så fort den kommer.

Jag älskar att blanda gammalt och nytt och att återanvända saker & göra dem till något helt annat och det syns verkligen i min nya lokal.

Köpte provhytterna som användes av den gamla hyresgästen och dom fungerar nu som skiljeväggar, gammal taggtråd som min morfar hittat i skogen ska nu användas som krokar att hänga smycken på. En gammal trävägg som förut användes som skyltfönster har nu blivit en fondvägg och idag har vårt stora projekt varit att hitta gamla kabelvindor som ska få ett nytt liv som bord på världens trivsammaste cafè (tänk vilken pension! ;-)

Åkte till ett elföretag för att fråga om dom kunde tänkas ha några jag kunde få.

Gick in och frågade och ett bord var fixat! På vägen dit ropar mamma i baksätet att hon såg en kabelvinda i exakt rätt storlek på baksidan av Samhall så jag gick in och frågade där oxå. Dom visste inte ens att det låg en halvt förmultnad kabelvinda på baksida så när jag visade log dom bara och sa att jag gärna fick ta den ;-)

Vart skulle jag finna den tredje och sista pusselbiten? Åkte runt varenda industrilokal + kommunförrådet men utan någon lycka. Tillslut hamnade vi på en liten skogsbilväg (har sett en helt ny sida av Hede idag som jag aldrig sett förut) och där på en gräsplätt stod 2 gamla bilar, en trasig lastbil och...en kabelvinda!

Något större än de andra två men vad gör det om 100 år?

När solen gått upp ska jag på jakt efter gamla ledkryss. Har ju det som logga och har kommit på en idè om hur jag ska smycka fasaden ;-)

Kan inte berömma min son nog.

Han är verkligen världens snällaste unge.

Han bara hänger med morsan på alla upptåg och säger inte så mycket som ett pip. (bara sitter i babysittern och flirtar hej vilt med allt och alla)

Störtskön kille!!!!!

Åkte hem från lokalen med honom en sväng i kväll medans F & P drog om elen.

Alfred älskar att bada så som tack för att han är bäst fick han sprattla av sig ordenligt i badkaret och sen blev det både mys och bus i soffan innan det var dax att fara upp och göra ett sista ryck för dagen.

Hemmet är en salig röra och jag tror inte att en en enda pryl ligger där den borde men jag är på tok för lycklig för att orka bry mig.

En äldre herre brukar vara in till mig på jobbet.

Han fikar och vi surrar om allt mellan himmel och jord.

Han berättade för mig för nån månad sen att ett av hans barnbarn har ett hjärtfel sen födseln och väntade på operation.

Idag var han in och berättade att den lilla tjejen opererades i går på sveriges enda sjukhus som utför dessa operationer på barn.

När dom plockat ut hennes hjärta såg dom att hålet var större än röntgenplåtarna kunnat visa och att hjärtklaffen höll på att åka in i hålet vilket hade medfört att hon inte överlevt .

Dom sydde för en bit gore-tex över hålet (!) som ska växa ihop med kroppen och även något som ska hjälpa till att pumpa runt blodet.

Hon ligger nu nedsövd med 3 olika drenage.

När han visade mig en bild på den stackars tjejen full av slangar brast hela mitt hjärta och jag kunde inte längre hålla tillbaka tårarna.

Tack gode gud för att Alfred är frisk!

För varje barn som föds frisk ska vi vara oerhört tacksam.

Man får ett helt annat perspektiv när man hör vilken olycka som drabbar vissa. Vad spelar det för roll att ha de senaste modet, eller de dyraste prylarna egentligen?

Idag fyller en av våra vänner i Hedeviken 40 år .

Tänk att man har så gamla vänner ;-)

Såg på en gång när Alfred vaknade i morse att det här skulle bli en jobbig dag.

Ibland är han liom trött och gnällig hela dagarna och vill bara att man ska hjälpa honom att stå upp, ligga ner innebär gallskrik!

Idag va en sån dag.

Jag har mycket att göra nu inför den nya invigningen 5 september men idag fick jag nada gjort vilket gör mig stressad och gnällig ;-)

Fredrik fick dessutom jobba över så avlösningen dröjde.

Efter middan åkte jag upp till lokalen och började måla taket. Efter en stund kom resten av familjen och hjälpte till. Alfred var då på något bättre humör.

När det var läggdags för honom tog jag med honom hem och Fredrik stannade för att fortsätta måla klart taket.

I morgon och på lördagska jag jobba i butiken så då blir inget gjort i nya lokalen och snart har jag fulla golvet av kartonger med nyheter som väntar på att få plockas upp.

Alfred har länge vänt sig från rygg till mage men varje gång har hans ena arm kommit i klämm och då har han blivit skitförbannad och inte velat lega kvar på mage längre så vi har lixom inte tyckt att det räknats.

I förmiddags låg han på golvet och vände sig till magen omedelbart men den här gången började han inte skrika. Jag tittade på hur han koncentrerade sig och kämpade.

Den här gången har han bestämt sig hann jag tänka innan han tog spjärn med den fria armen och lyfte sig upp så han fick loss den arm som fastnat under kroppen.

Jag blev så himla glad och började klappa händerna.

Han tittade upp på mig och kiknade av skratt och det riktigt lyste av lycka i hans ögon.

Jag skulle just sträcka mig efter kameran och plötsligt rullade han tillbaka på rygg!

Alfred, du är magisk!